måndag 8 september 2008

Höst deperissioner

Så, om ni inte märkt det, så är det höst, det börjar bli mitten utav september och alla börjar dra på sig sina varma mysiga kläder
Men det är väll något mer än varma kläder och mysiga skor som kommer fram? Folk börjar tänka på de konstigaste saker.

Men det kanske tillhör "höst deperissioner" som alla kallar de, den färgranna bilden utbyts mot något svartvitt och alla börjar tänka på sig själva?
Kan det vara att det är ett slags tvångs tänkande eller vad man kan kalla det. För det känns som att det går repris år efter år, när ska man ta sig ur de mönstret som alla håller ganska fast vid. nej, eller jo, alla har det nog mer eller mindre man kanske bara inte har insett det än. Tänk efter , stressen ökar och det känns som att man aldrig har haft så mycket att göra i hela sitt liv.

Är det stress eller att man e utmattad? , Det går över och kommer tillbaka nästa höst igen,eller?


Where does it end, where does it begin,
My misery is my only friend,
From the hole in my head,
Or the infection within,
I re-live the crime scene time and time again.

I am the monster that you never see,
Masked by the shadows on your city streets,
Roses are red, you're turning blue
,Violence is golden let me prove it to you.

I left a trail from hollywood to hell,
Destroy the world while you're sleeping,
And I won't fail.

Inga kommentarer: